Året går mot sitt slut och vi kan konstatera att det turbulenta omvärldsläget som präglat 2023 kommer att fortsätta in i 2024. Tre geopolitiska situationer med konsekvenser för internationell säkerhet liksom ekonomi och näringsliv har definierat året som gått: Rysslands pågående invasion av Ukraina, kriget mellan Israel och Hamas, samt Kinas roll i världspolitiken, som präglats av relationen till Taiwan och spänningar till USA och EU.

2023 har också varit året för AI-revolutionen, det hittills varmaste året som uppmätts globalt (för 9:e året i rad dessutom) likväl som året då EU och USA började tävla mot varandra i gröna subventioner genom att ställa EU:s Net Zero Industry Act mot USA:s Inflation Reduction Act. Världen står inför stora och till viss del helt nya utmaningar av olika slag. Det försvårar för både länder och företag att hantera utmaningarna, vilket syns tydligt inte minst i hanteringen av AI-reglering.

Utöver detta tillkommer Sveriges process för medlemskap i Nato. Regeringen Kristersson har både trott och hoppats på att kunna skåla in det nya året med Sverige som fullvärdig medlem i Nato, men förra veckans Natotoppmöte i Bryssel med respektive utrikesminister blev ytterligare en besvikelse för Sverige.

Frustrationen över Turkiet och Ungern ökar och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tog tillfället i akt att följa upp frågan igen bara dagar efter toppmötet med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vid klimatkonferensen COP28 i Dubai som inleddes i torsdags.  Därutöver rapporterar finska Yle idag att Ryssland har försökt sabotera Sveriges Natoprocess genom falska demonstrationer.

Rysslands president Vladimir Putin har under hösten tydliggjort att Natos utvidgning med Sverige och Finland samt EU:s utsträckta hand till Ukraina och lovord om EU-medlemskap ses som direkta hot mot Rysslands existens. I fredags kväll beordrade Putin en soldatförstärkning på 15 procent i armén som ”svar på Natos utvidgning”. Sveriges och EU:s ekonomiska och militära stöd till Ukraina kommer bli allt viktigare när vi går in i 2024.

Samtidigt ökar spänningarna mellan Kina och väst. USA vill begränsa Kinas tillgång till teknik i vad som beskrivs som ett nytt kallt krig, och samtidigt minska sitt eget beroende av Kina i viktiga leveranskedjor. EU har å sin sida klivit fram tydligare på den globala scenen och ska nu hindra Kina från att snedvrida konkurrens genom elbilssubventioner. 

I detta volatila omvärldsläge har Sverige dessutom gått in i en recession. Inflationen och ränteläget har minskat svenskarnas konsumtion samtidigt som börsen haft ett mycket utmanande år. Svensk ekonomi är den enda inom EU som väntas krympa under kommande år. Detta sätter onekligen press på regeringen att vända trenden i ett redan svårt opinionsläge för de regerande partierna: enligt den senaste opinionsundersökningen ligger Moderaterna på dryga 16 procent medan Liberalerna har 3,2 procent och Kristdemokraterna 2,7 procent.

Sverigedemokraterna samlar nu nästan 23 procent av väljarna och Socialdemokraterna dryga 38 procent. Valet till EU-parlamentet juni 2024 kommer att vara en rejäl temperaturmätare på det svenska opinionsläget och för regeringen Kristersson kommer valresultatet vara oerhört viktigt. 

Det är inte bara EU som går till val under 2024 – nästa år ska osedvanligt många val hållas över hela världen. The Economist räknar till 70 val och 4,2 miljarder röstberättigade människor på bara 12 månader. Ett av de viktigaste valen är förstås USA:s presidentval i november, som kommer avgöra Donald Trumps framtid liksom USA:s utrikespolitiska strategi i en globalt orolig tid. Men också Taiwans presidentval i januari (som Kina följer noggrant), Indonesiens val i februari (hem till världens största muslimska befolkning) och Indiens presidentval i april (världens största demokrati). 

Med så många val under en så kort tidsperiod, utspridda över flera världsdelar, vet vi att de nuvarande politiska strömningarna snabbt kan leda till stora omsvängningar i politiken på regional liksom internationell nivå. Valåret kommer också att belysa hur demokratin står sig globalt och hur stor påverkan mis- och desinformation har på valkampanjerna.

Vad ska styrelser och ledningsgrupper tänka på när vi befinner oss i en turbulent omvärld?

• Heta politiska debatter kan utmana företags värderingar och leda till ett ökat internt tryck att "ta ställning". Se till att du vet vilka frågor som är grundläggande för ditt företag. Försvara och främja dessa ståndpunkter och välj vilka diskussioner ni deltar i med omsorg och utifrån relevans för bolaget.
• Var uppmärksam på valkampanjer som kan innebära oväntade löften om lagstiftning eller reglering, en mer komplicerad miljö för komplexa geopolitiska frågor och utgiftsförslag som leder till reaktioner från obligationsmarknaderna.
• Räkna med ytterligare desinformation.  Geopolitiska frågor, klimatfrågor samt valrörelser attraherar desinformation, och även företag är exponerade. Detta behöver ni vara uppmärksamma på och redo att hantera.
• Tänk framåt. Lättare sagt en gjort, särskilt i en krissituation. Vart kan en fråga ta vägen? Vad kan de olika aktörerna göra härnäst? Testa era åtgärder och budskap mot dessa framtidsscenarier.
• Kom överens om företagets prioriteringar innan en kris uppstår. Vilka frågor är grundläggande för er verksamhet och var kommer ni att stå på er? Försvara och främja dessa ståndpunkter och låt er inte dras in i frågor som är mindre centrala för era affärsintressen.
• Sök en rad olika perspektiv och överväga hur olika målgrupper kan reagera på samma budskap. Bestäm i förväg hur du snabbt ska få rätt personer till bordet när det behövs.
• Slutligen, bygg upp och luta dig mot partners. Det är osannolikt att du kommer att ha all den geopolitiska erfarenhet du behöver i en enda organisation.