I förra veckan publicerade SCB fördjupad statistik om resultatet i årets riksdagsval. Statistiken sätter ljus på ett par intressanta trender i svenskt röstningsmönster och väljarbeteende. Möjligen kan de visa på längre utvecklingsdrag i den svenska valdemokratin.
 
Sverige har fortfarande inte haft något jordskredsval, som flera av våra
grannländer hade redan under 1970-talet. Förändringarna i valresultatet mellan mandatperioder är ofta blygsamma, särskilt i internationell jämförelse. Detta understryker den anmärkningsvärda stabiliteten i det svenska partisystemet. I årets val omfördelades enbart 20 riksdagsmandat. Men partiernas väljarbas håller på att förändras – om än långsamt.
 
Även väljarnas beteende genomgår förändringar. I årets val var förtidsrösterna rekordmånga. Fler än var tredje väljare hade redan lagt sin röst innan valrörelsens sista partiledardebatter i SVT och TV4. Det begränsade troligen effekten av utspel från partierna under valrörelsens sista dagar, då frågor om energiförsörjning och priser på el och drivmedel debatterades intensivt. Kanske bidrog inte energifrågan till att avgöra utkomsten i valet i den utsträckning som tidigare antagits.
 
Hur såg då resultatet i riksdagsvalet ut nedbrutet per parti och kommun? Här är några intressanta insikter.

• Miljöpartiet – valresultatet i riksdagen nedbrutet per parti visar att Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans stod för 30 procent av MP:s riksdagsväljare. I 182 av landets kommuner var det färre än 500 väljare som röstade på MP i riksdagsvalet.
• Liberalerna – valresultatet i riksdagen 2022 nedbrutet per kommun visar att L ligger under riksdagsspärren i hela 209 av 290 kommuner. Stockholm, Uppsala och delar av Västra Götalands-regionen räddade partiets plats i riksdagen.
• Moderaterna – partiet ökade i kommunvalet samtidigt som det tappar i riksdagsvalet. Röstsplittringen var mycket stor. M ökade i en majoritet av alla kommuner i samtliga tre val, men tappade på totalen på grund av stora tapp där det bor flest väljare – det vill säga i Stockholms- och Göteborgsområdet.
• Sverigedemokraterna hade en enorm övervikt i riksdagsröster jämfört med kommunröster, i snitt nästan 9 procent. I åtta kommuner över 20 procent. I endast 3 av 290 kommuner var det fler som röstade på SD i kommunvalet än riksdagsvalet: Hörby, Munkfors, Sölvesborg.
• Socialdemokraterna – trots ökningen på totalen 2022 backade partiet i riksdagsvalet i 99 av 290 kommuner. Störst tapp skedde i Munkfors, Jokkmokk och Ånge. Störst ökning skedde i Lomma, Öckerö och Vaxholm. Möjligen visar detta att S håller på att byta demografi. Från skogslän till kranskommuner i storstäder.
• Centerpartiet – backade i alla av Sveriges 290 kommuner i riksdagsvalet 2022. Störst var tappen i Åre, Krokom, Vilhelmina. Minst tapp i Burlöv, Malmö, Järfälla. I 17 kommuner låg partiet under spärren, däribland Kiruna, Bromölla och Norberg.
• Vänsterpartiet – låg under spärren i 84 av 290 kommuner. Tappet var i genomsnitt dubbelt så stort på landsbygden som i storstäderna.
• Kristdemokraterna – låg under spärren i endast 13 av 290 kommuner. Partiets tapp i valet beror primärt på en tillbakagång i tätorten, framför allt i Stockholmsområdet och till viss del i Jönköping.

Resultaten illustrerar de tydliga och beständiga geografiska mönster som sedan länge präglar svenskt väljarbeteende, framför allt när det gäller skillnader mellan norr och söder och mellan stad och landsbygd – alltså de regionala skiljelinjerna. Socialdemokraterna har en klart starkare ställning i norra Sverige. Miljöpartiet har högre stöd i storstäderna än i resten av landet. Även Vänsterpartiet har ett klart högre stöd i storstäderna. Trots valframgångar på bred front var Sverigedemokraternas ställning påtagligt starkare i Skåne och Blekinge än i övriga delar av landet även under 2022.
 
Grundläggande strukturella variationer i partiernas röststöd ändras inte
från ett val till ett annat. Utvecklingen går långsamt och det är sällsynt med tvära kast. Men partierna kommer i sina valanalyser mycket noggrant fundera över vad som skedde 2022, och det påverkar i högsta grad deras taktik inför valet år 2026.

Kontakta gärna Henrik Nilsson på [email protected] om du vill veta mer om detta ämne.