Blog 19 April 2023

Vad innebär AI-revolutionen för framtidens kommunikation?

Stockholm Brief

I november förra året lanserades den omtalade chattboten ChatGPT. Sedan dess har AI och teknikens möjligheter och risker diskuterats flitigt. Utvecklingen går i rekordfart. I ett öppet brev manade nyligen en grupp högprofilerade experter och forskare – med Elon Musk i spetsen – till en tillfällig paus, så att samhället och politiken ska ha en chans att hinna anpassa sig och överblicka de konsekvenser som tekniken för med sig.

Men det är redan påtagligt att artificiell intelligens och chattbotar som ChatGPT har potential att förändra förutsättningarna i tjänstesektorn väsentligt. För personer och organisationer som arbetar med kommunikation finns flera viktiga möjligheter och utmaningar med tekniken.

Dagens AI kan användas till att utföra enklare och mer mekaniska arbetsuppgifter. Det gör det möjligt att spara mänsklig intelligens, tid och energi till mer strategiska uppgifter och interpersonell kommunikation, även om det kan vara värt att poängtera att det i samband med historiska teknikskiften ofta funnits en övertro på teknikens förmåga att reformera arbetslivet och frigöra människan från monotont arbete. 

Många kommunikatörer använder sedan länge AI-drivna verktyg till omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Sedan ChatGPT gjorde sitt intåg står det klart att artificiell intelligens också kan användas till innehållsproduktion. Det medför flera fördelar, som potential till sänkta kostnader och högre produktionstakt. AI är troligen avsevärt mycket bättre än människor på korrekturläsning och kvalitetssäkring som kräver monotont arbete i kombination med hög koncentrationsförmåga.

Trots att tekniken ännu är i sin linda talar mycket för att framtidens AI även kommer kunna göra strategiska analyser, bistå i scenario-planering och ge kvalificerade råd. För den som arbetar med strategisk kommunikation är det goda nyheter, eftersom utvecklingen skapar potential för både bättre och mer effektiv kommunikation.

Samtidigt finns det fortfarande tydliga gränser för AI:s förmåga. Den viktigaste utmaningen med tekniken handlar om att artificiell intelligens, än så länge, är bakåtblickande till sin natur. En chattbot kan inte komma på något nytt på egen hand. Det innebär att kreativitet och förmågan att tänka ”utanför ramarna” blir allt viktigare ur strategisk synvinkel. Just dessa förmågor har ju länge varit några av kommunikatörens starkaste kort.

En annan utmaning rör hantering av känslig information och de legala konsekvenser som kan uppstå när sådan information delas med tredje part utan att man vet säkert hur informationen används av AI-systemen. Det finns flera exempel på att chattbotar kan röja konfidentiell information och hantera känsliga uppgifter på ett sätt som strider mot dataskyddsförordningen och andra regelverk för informationshantering. Flera företag har av detta skäl valt att helt förbjuda anställda från att använda ChatGPT i sitt arbete tills det finns större transparens kring hur boten hanterar data.

Ytterligare en potentiell risk med artificiell intelligens handlar om att tekniken förutsägs öka spridningen av desinformation, eftersom botar som ChatGTP saknar förmåga att avgöra vad som är sant och falskt. Detta innebär med stor sannolikhet att företag framöver kommer se ökade utmaningar i bildsättningen av den egna verksamheten. I en värld där människor i stället för att söka svar själva ställer frågor till chattbotar – vars svar baseras på en bred flora av innehåll – kommer gränserna för framgångsrikt kommunikationsarbete att flyttas. Exakt hur återstår att se.

En sista utmaning består i att artificiell intelligens kommer ställa krav på kommunikationsavdelningars förändringsförmåga. När fler uppgifter kan skötas av botar blir vissa kompetenser mindre viktiga och resurser kan omallokeras. Det ökar vikten av kompetensutveckling. Medarbetare kommer behöva lära sig att förstå och ta till sig tekniken. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att förmågan till hantverket inom kommunikation består, och att nya, juniora medarbetare lär sig att utföra sitt arbete från grunden. Det handlar ytterst om motståndskraft – att rätt kompetens finns på plats om tekniken skulle ligga nere – men också om kvalitet och kreativitet. Om det är något som tidigare teknikutvecklingssprång har lärt oss är det att bäst förutsättningar för framgång skapas när ny teknik kombineras med mänsklig kunskap och förståelse. En gissning är att det kommer gälla även i framtiden.

Om du vill veta mer om hur AI-teknik kan utveckla kommunikationsområdet, kontakta Stefan Nerpin, Director på Kekst CNC, eller Nina Altmejd, Senior Associate på Kekst CNC.