Samtidigt som inflationen närmar sig tvåsiffriga nivåer går Sverige in i avtalsrörelsen 2023. Det ställer höga krav på kommunikation – för förhandlingsparterna men även för företag i allmänhet.
 
Över 450 avtal för mer än två miljoner anställda ska omförhandlas. De första kontrakten löper ut den 31 mars. Innan julledigheten planerar arbetsgivare och fack att enligt gängse rutin växla avtalskrav. Men redan nu är förhandlingarna i gång. LO-facken gick i förra veckan ut med att de har kommit överens om en samordning, och idag begärde industrifacken 4,4 procent i löneökningar under nästa år.
 
Många varnar för att det i denna avtalsrörelse finns risk för 1970-talets nivåer av löneinflation. Då var de nominella löneökningarna höga. Det drev på inflationen, vilket resulterade i reallöneökningar på cirka 0,5 procent per år. Sedan 1995 har situationen varit den omvända. Lägre nominella löneökningar har till följd av en låg inflation inneburit reallöneökningar på i genomsnitt 2,1 procent om året. Med förväntade reallönesänkningar i årets avtalsrörelse är det i varje fall tydligt att den höga inflationen kommer att sätta den svenska modellen på prov.
 
Vissa menar att inflationsmålet inte bör vara det primära, utan att det är löneökningarna i övriga Europa som är det väsentliga i avtalsrörelsen. Höga lönekrav i andra länder kan påverka den svenska lönerörelsen. Tyska industriförhandlingar ses ofta som ett riktmärke för lönebildningen i övriga Europa, och i år har de tyska industriarbetarna krävt rejäla lönelyft för att möta ökade levnadskostnader.
 
Oavsett vilken uppfattning man har kommer parterna behöva hantera en tuff avtalsrörelse. Nuvarande LO-samordning är bara en rekommendation som varje förbund behöver besluta om senast den 9 december. Samtidigt har Svenskt Näringsliv varnat för att nyanställningar kan försvåras av sådana extrahöjningar av de lägsta lönerna som LO förespråkar. Avtalsrörelsen är med andra ord redan i gång, men hur den kommer arta sig återstår att se. Det är dock viktigt att komma ihåg att avtal har slutits i turbulenta tider tidigare, inte minst alldeles nyligen, under Coronapandemin.
 
För alla företag är det nu viktigare än någonsin att parallellt kunna hantera kommunikation i förhållande till olika intressentgrupper. Speciellt eftersom näringslivets fortsatt ser en stark löneutveckling och relativt sett höga justerade bruttovinstandelar. Med bristfällig kommunikation riskerar spänningar på arbetsmarknaden och mellan olika grupper av anställda att ytterligare späs på. Liknande utmaningar rådde under pandemin, när kommunikation om permitteringar och bonusar behövde hanteras samtidigt.

Har du frågor om kommunikation före, under och efter avtalsrörelsen i det rådande makroekonomiska läget, kontakta Henrik Nilsson på [email protected].